Infrastrukturprojekt kan skapa stora samhällsekonomiska och trafikala nyttor, men är också mycket kostsamma. Finansieringen – vem som ska betala – är därför ett viktigt led i beslutsprocessen och planeringen av stora infrastrukturprojekt.
Vi försöker här förklara de vanligaste sätten att finansiera infrastruktur på i Sverige samt hur stora projekt som Öresundsbron, Fehmarn Bält-förbindelsen och Europaspåret kan vara självfinansierande.
Skattefinansierad infrastruktur – den nationella infrastrukturplanen
Störstadelen av den statliga infrastrukturen i Sverige finansieras genom nationell plan för transportinfrastruktur. Nationell plan sträcker sig över 12 år och revideras vart fjärde år och här ingår både underhåll och nyinvesteringar i infrastruktur i hela Sverige.
Riksdagen tar beslut om de ekonomiska ramarna för nationell plan som finansieras över statsbudgeten. Senaste nationell plan hade en ekonomisk ram på 799 miljarder kronor.
Flera aktörer däribland Svenskt Näringsliv har påpekat att nationell plan begränsar möjligheterna att bygga ut infrastrukturen, och att man bör använda alternativa finansieringsmodeller som kan höja kvaliteten i genomförandet, sänka kostnaderna och avlasta statsfinanserna.
Lånefinansiering
Att låna pengar för att investera i att bygga infrastruktur är en annan finansieringslösning som innebär att man kan genomföra projekten utan att vara beroende av anslag från nationell plan. Detta är en fördel vid mycket stora projekt som inte kan etappindelas. Det är också möjligt att använda en blandning av lånefinansiering och anslagsfinansiering.
EU-finansiering
Stora infrastrukturprojekt som bidrar till att utveckla det gemensamma europeiska transportnätverket, TEN-T, kan få medfinansiering från EU genom CEF-fonden (Connection Europe Facility). För perioden 2021-2027 finns 25,81 miljarder Euro avsatta för transportområdet i CEF-fonden. Både Öresundsbron och Fehmarn Bält-förbindelsen har fått EU-medfinansiering. EU prioriterar att medfinansiera järnvägsprojekt som bidrar till ökad kapacitet för fjärr- och godståg i EU:s prioriterade järnvägskorridorer. Med EU-medfinansiering minskar kostnaden som ska finansieras via lån eller statliga anslag.
Självfinansierande infrastruktur – användarna betalar
Några infrastrukturprojekt är självfinansierande eller brukarfinansierade. Med detta menas att infrastrukturen kan skapa intäkter som täcker de utgifter som anläggningen kostar. Öresundsbron och Fehmarn Bält-förbindelsen är exempel på självfinansierande infrastruktur där statliga lån betalas tillbaka genom intäkter från väg- och järnvägsavgifter. Därmed är det de som använder förbindelsen som också betalar för den och de statliga finanserna belastas inte. Europaspåret är också ett projekt som kan vara självfinansierande.
Öresundbron under brofästet på den svenska sidan. Foto: Wikipedia Commons, Jorchr
Det kan vara svårt att jämföra stora infrastrukturprojekt eftersom de genomförs på olika tidpunkt och har olika funktioner. Därutöver är det olika i hur hög grad kringinvesteringar är inkluderad i projektets kostnad. Nedan försöker vi ändå att jämföra kostnad, finansiering och organisering för Öresundsbron, Fehmarn Bält-förbindelsen och Europaspåret.
Öresundsbron
Objekt: 16 km bro och sänktunnel för bil- och vägtrafik som öppnade 2000.
Kostnad: Förbindelsen kostade 37,8 miljarder SEK (inklusive landanslutningar, exklusive Citytunneln i Malmö) vilket motsvarar cirka 50 miljarder SEK i 2021-priser.
Finansiering: EU-stöd (1,4 miljarder) samt lån tagna av brobolaget med statsgaranti som betalas tillbaka med broavgifter. Senast 2040 förväntas hela Öresundsbron vara återbetald.
Organisering: Förbindelsen ägs av Öresundsbrokonsortiet, som ansvarar för drift och underhåll. Konsortiet ägs i sin tur del i lika delar av den svenska staten genom Svedab (Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab Aktiebolag) och den danska staten genom A/S Øresund. A/S Øresund ägs av Sund & Bælt Holding A/S, som är ett danskt statligt aktiebolag.
Fehmarn Bält-förbindelsen
Objekt: 18 km lång sänktunnel för väg- och järnvägstrafik som förväntas öppna 2029
Kostnad: 61 miljarder DKK i 2021-priser vilket motsvarar cirka 83 miljarder SEK. Detta är exklusive landanslutningar på dansk och tysk sida.
Finansiering: EU-stöd (har fram tills nu fått 4,4 miljarder DKK i byggfasen) samt statliga lån som förväntas att betalas tillbaka på cirka 28 år. Kust-till-kust-förbindelsen samt de danska landanslutningar är finansierad helt av danska staten medan landanslutningarna i Tyskland finansieras av tyska staten.
Organisering: Femern A/S, som är en del av Sund & Bælt Holding A/S, som i sin tur ägs av den danska staten, har i uppdrag att designa och planera Fehmarn Bält-förbindelsen samt landanslutningarna på dansk sida. DB Netz står för att planera de tyska landanslutningarna.
Europaspåret
Längd: 19 km sänktunnel för väg- och järnvägstrafik.
Kostnad: 80 miljarder SEK i 2021-priser inklusive landanslutningar i både Sverige och Danmark.
Finansiering: Självfinansierande genom EU-medfinansiering och statliga lån som betalas tillbaka på mindre än 40 år med intäkter från väg- och järnvägsavgifter.
Källor: Trafikverket, Europeiska kommissionen, Öresundsinstituttet, Sund & Bält, Femern A/S
Recent Comments