På väg mot en ny Öresundsförbindelse – vad har hänt?

En ny Öresundsförbindelse har diskuterats i många år. Det kan vara svårt att hålla koll på hur debatten och processen har utvecklat sig så därför har vi nedan sammanställt de viktigaste händelserna från Öresundsbron öppnade 2000 och fram till idag.

Det har vid flera tillfällen de senaste 20 åren genomförts gemensamt dansk-svenskt arbete kring en ny Öresundsförbindelse men varje gång har fokus varit på en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Detta förslag kan inte hantera godståg, vilket är en helt central funktion för en ny förbindelse.  Det behövs nu ett nytt gemensamt dansk-svenskt arbete som tar utgångpunkt i behoven av kapacitet och redundans över Öresund, som undersöker samtliga förslag inklusive Europaspåret och som har et tydligt mål om att leda fram till etableringen av en ny fast förbindelse för både väg- och järnvägstrafik.  

Såhär har vägen mot en ny Öresundsförbindelse sett ut: 

2000: Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn öppnar. Förut har gått flera decennier med utredningar, förhandlingar och debatt om olika alternativ till en Öresundsförbindelse.

2008: Projektet IBU-Öresund (Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen), påbörjas av 29 danska och svenska regioner, kommuner och myndigheter med syftet att planera infrastruktur och stadsutveckling på tvärs Öresund. Ett delprojekt utreder en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør. 

2008: Öresundsinstituttets dåvarande vd, Anders Olshov, uttalar till Helsingborgs Dagblad att man bör titta på och utreda alternativ till HH-förbindelsen som nästa Öresundsförbindelse och nämner Landskrona-Köpenhamn som en tänkbar lösning. Det är första gången denna sträcka nämns.  

2010: Näringsdepartementet ger Trafikverket i uppdrag att upprätta ett sekretariat för att stödja Regeringskansliet i genomförandet av en svensk undersökning av en ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör för väg och järnväg. Vid ett dansk-svenskt ministermöte enas länderna om att tillsätta en tjänstemannagrupp för kunskapsutbyte och för att följa de svenska undersökningarna.

2011: Trafikverket presenterar sin undersökning av behov av och förutsättningar för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör för väg och järnväg. Slutsatsen är att det behövs ytterligare fördjupande analyser på nationell nivå i samverkan mellan Sverige och Danmark samt att en ny förbindelse bör vara för både väg- och järnvägstrafik av klimat- och finansieringsskäl.

2013: Landskrona stad studerar möjligheterna för en fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn. Här ser man stora fördelar med en järnvägsförbindelse på denna sträcka eftersom Öresund är relativt grunt och en tunnel kan hantera både regional-, fjärr- och godståg vilket inget annat förslag kan. Förslaget utvecklas och presenteras som Europaspåret.  

2014: Sverigeförhandlingen tillsätts av den svenska regeringen. Uppdraget är att möjliggöra ett snabbt genomförande av ny höghastighetsjärnväg från Stockholm till respektive Göteborg och Malmö, förbättra tillgängligheten till storstäderna och öka bostadsbyggandet. En del i uppdraget är att ta initiativ till och föra samtal med företrädare för Danmark om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark samt att lämna ett förslag på hur den fortsatte hanteringen av frågan kan se ut.  

2015: Region Skåne och sju skånska kommuner tar beslut om Skånebilden som är Skånes prioriteringar och inspel till Sverigeförhandlingen där HH-förbindelsen samt en metro mellan Malmö och Köpenhamn prioriteras. Landskrona och Europaspåret utesluts från Skånebilden.  

2016: Den politiska samarbetsorganisationen Greater Copenhagen med danska och svenska kommuner och regioner som har i uppdrag att arbeta för ökad tillväxt i Öresundsregionen ersätter Öresundskommitteen. Greater Copenhagen antar sin trafikcharter som bygger Skånebildens prioriteringar av HH-förbindelsen och Öresundsmetron vilket låser det dansk-svenska samarbetet på kommunal och regional nivå.  

2016: En dansk-svensk arbetsgrupp med representanter från det danska Transportministeriet, Sverigeförhandlingen och Trafikverket tillsätts. Arbetsgruppen får i uppgift att ta fram en gemensam prognos för Danmark och Sverige avseende gods- och persontransporter över Öresund med sikte på år 2040.

2017: Sverigeförhandlingen presenterar sina resultat och ingår avtal med danska Transportministeriet om att tillsammans genomföra en strategisk analys av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör som ska genomföras 2018-2020. Av projektbeskrivningen framgår det att godståg inte är en del av HH-utredningen.

2021: Trafikverket och Vejdirektoratet presenterar den strategiska analysen av HH-förbindelsen. Det framgår bland annat att en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse inte kan finansiera sig själv ekonomiskt samt att HH-förbindelsen inte kan hantera gods- eller fjärrtåg. På ett möte i det svenska trafikutskottet presenteras HH-analysen samt förslagen om Europaspåret och Öresundsmetron och en bredare analys som inkluderar samtliga förslag på ny förbindelse efterfrågas. Samma dag som mötet i trafikutskottet argumenterar Green Cargo i en debattartikel för att Europaspåret bör utredas.

2021: Danmarks dåvarande transportminister Benny Engelbrecht (S) kommenterar HH-analysen till Sjællands Nyheder, ”Den skiss som ligger i den strategiska analys som blev gjord efter svensk önskan, är nog inte det mest realistiska projekt i världen. Det har varit intressant att få belyst, men det är inte något vi säger ”go” till.” Under 2021 beslutar Danmark också Infrastrukturplan 2035 utan insatser kopplade till en ny Öresundsförbindelse.

2022: Den svenska regeringen presenterar nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. I planen finns ett uppdrag till Trafikverkets att utreda kapacitet och redundans för transporter över Öresund. Dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger till Sydsvenskan att regeringen vill bredda synen på en ny Öresundsförbindelse och inkludera samtliga förslag i en ny utredning och Europaspåret inkluderas i utredningens referensgrupp. Samtidigt ställer Lunds kommun sig bakom Europaspåret.

2023: Region Skåne och Greater Copenhagen förflyttar sin position i relation till en ny Öresundsförbindelse och önskar att de nationella myndigheterna tar ansvaret för att utreda och besluta om vilken en ny förbindelse, som bäst bidrar till att utveckla väg- och järnvägssystemet över Öresund. Man vill nu arbeta för att det påbörjas en gemensam dansk-svensk utredning av en ny Öresundsförbindelse med fokus på kapacitet och redundans, utan att peka ut ett specifikt förslag på förhand.

2023: SJ:s vd, Monica Lingegård, säger i en intervju till Sydsvenskan att det behövs en ny Öresundsförbindelse med kapacitet till både fjärr och godståg. Under hösten diskuterade Danmarks transportminister Thomas Danielsen (V) och Sverige infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) en ny Öresundsförbindelse med kapacitet och redundans för både väg- och järnvägstrafik vid ett ministermöte och meddelar efteråt att man avvaktar Trafikverkets utredning av kapacitet och redundans över Öresund som ska presenteras 2024 innan man tar beslut om ytterligare steg i den gemensamma process fram mot en ny förbindelse.  

2024: Trafikverket presenterar sitt regeringsuppdrag om kapacitet och redundans för transporter över Öresund som bland annat ser på Europaspårets lösning för utökad infrastruktur över Öresund. Utredningen konstaterar att det kommer behövas ytterligare järnvägskapacitet över Öresund samt att det är en sårbarhet fram för allt för godståg med bara en järnvägsförbindelse över Öresund. Enligt Trafikverket bör en ny förbindelse bland annat vara funktionell för både gods- och persontåg för att skapa tillräckliga nyttor, vilket Europaspåret är enda förslaget som är. I utredningen rekommenderar Trafikverket att den svenska regeringen tar initiativ till ett gemensamt arbete med Danmark där myndigheterna får i uppdrag att utreda framtidens transportsystem över Öresund och förutsättningslöst studera en ny möjlig Öresundsförbindelse.