Miljö och klimat
Genom åren har det gjorts flera bedömningar och beräkningar på Europaspårets konsekvenser och effekter för miljö och klimat. Europaspåret är fortfarande ett projekt i en mycket tidig fas och påverkan på miljö och klimat är något som ska studeras ytterligare och noggranna längre fram i processen.
Redan 2015 gjordes en övergripande miljöbeskrivning av Europaspårets påverkan på landskap, natur- och kulturmiljö, boendemiljö och naturresurser. Här beskrivs bland annat att en sänktunnel i Öresund kan ge stora konsekvenser för vattenmiljön under byggtiden, men att det i regionen finns gedigen kunskap och erfarenhet kring denna problematik efter byggandet av Öresundsbron, Stora Bält-förbindelsen och Fehmarn Bält-förbindelsen där likadana tekniska lösningar finns som kan tas tillvara för genomförandet av Europaspåret Det framgår också att Europaspåret i Köpenhamn ligger i tunnel under mark så den inte kommer att påverka landskapet/stadsbilden här.
2016 togs det fram ett PM om geologiska och geotekniska förutsättningar på både svensk och dansk sida samt i Öresund. Här sågs inga hinder för genomförandet av Europaspåret, dock betonas det att ytterligare studier och undersökningar behövs.
”Förutsättningarna för borrad tunnel är goda i Köpenhamn och man har stor erfarenhet av sådan arbeten i närområdet. När läget för tunneln fastlagts bör de geotekniska detaljerna studeras mer ingående. Studier pågår om anslutningspunkterna på de två landsidorna, men ett eventuellt förändrat läge bedöms inte förändra de geotekniska förutsättningarna på något avgörande sätt”.
De senaste åren har de gjorts olika beräkningar på Europaspårets klimateffekter. 2019 gjordes beräkningar på hur marknadsandelarna för flyg och tåg på sträckor mellan Sverige och Tyskland skulle påverkas av Europaspåret. Den största ändring i marknadsandel var sträckan Göteborg-Köpenhamn där 95% av resenärerna skulle välja tåget om Europaspåret byggdes, vilket troligen skulle innebära att flyget konkurreras ut på sträckan.
2020 gjordes ett PM om Europaspårets klimatpotential som undersökte de besparingar för klimatet som Europaspåret skulle innebära genom att fler godstransporter mellan Sverige och Hamburg flyttades till järnvägen. Slutsatsen var att Europaspåret skulle bidra till att en godstransport från Göteborg-Hamburg skulle minska sitt CO2-utsläpp med 94% och från Stockholm-Hamburg med 96%. Samlad skulle Europaspåret spara 28 miljoner ton CO2 i utsläpp.
Ytterligare undersökningar om överflyttning av godstransport från väg till järnväg gjordes 2023. Detta visade att Europaspårets godstågskapacitet skulle motsvara 900 000 lastbilar årligen och att Europaspåret skulle kunna flytta nästan en halv miljon lastbilar årligen från väg till järnväg. Det skulle innebära att utsläppet från långväga transporter kunna minska med cirka 17 miljoner kg CO2 om året.